Någon djupgående historisk bildning har jag förvisso inte, men min nyfikenhet på händelser och artefakter ur vårt gemensamma förflutna är det inget fel på! Med tiden har jag hunnit med att besöka diverse sevärdheter såsom hällristningarna i Vitlycke, Rökstenen och Bayeuxtapeten, och förra veckan var det dags att bocka av ännu ett önskebesök, nämligen Jelling och dess runstenar.
Vad är det då för speciellt med Jelling? Ja, på något sätt känns det som vår moderna nordiska historia startar här. Kikar man in på det danska kungahusets hemsida finner man att den danska kungalängden inleds med kung Gorm den gamle, och på en av sidorna står det att "det Danske Kongehus kan føres tilbage til Gorm den Gamle og hans søn Harald 1. Blåtand, som med sikkerhed kan tids- og stedfæstes, idet Danmark bliver samlet." Och det var alltså här i Jelling såväl Gorm den gamle och Harald Blåtand levde och verkade för tusen år sedan. Idag är Jelling de facto en av Danmarks minsta kommuner, men åtminstone under en kort tid var orten längs den uråldriga härvägen mellan Viby och Hedeby ett maktens centrum.
Utanför kyrkan från 1100-talet (som föregicks av en ännu äldre träkyrka) mellan två stora högar ligger de två runstenar som kallas för Danmarks dopattest. Den största stenen restes av Harald Blåtand, och texten berättar att det var han som kristnade danerna. Den mindre av stenarna som återfanns först på 1600-talet har en text som lyder "Gorm konge gjorde dette dødeminde efter sin kone Thyra, Danmarks pryd". Enligt vad som är känt idag är detta den första gången namnet Danmark omnämns på dansk mark, det finns dock några äldre utländska källor som nämner landets namn tidigare.
Kung Gorm den gamle skall ha vilat i den norra högen, som paradoxalt nog heter Thyras hög. Den är i sin tur bygd över en bronsåldershög. Gorms kvarlevor tros senare ha överförts till ett valv under den första träkyrkan, och förmodligen är det dessa som senare har påträffats i samband med arkeologiska utgrävningar. I den södra högen har man inte funnit någon grav. Kullarna har tyvärr plundrats, men i nordhögen påträffades en 4,3 cm hög trattformig silverbägare på fot. Bägaren var delvis förgylld, och dess ornamentik av bandformade djur har givit upphov till begreppet "Jellingstil".
Bara några veckor innan vi besökte Jelling hade man innanför den balustrad som en gång omgivit högarna funnit lämningar efter vad som kan ha varit Harald Blåtands borg. Den som kan sin Röde Orm vet att det var där som den berömda julfesten gick av stapeln.
Besöket i Jelling varade inte så lång stund, men det födde som vanligt frågor i som räcker till för att bearbetas långt efter att årets semester tagit slut. En av de minst seriösa är en fundering om hur dåtidens kungar skulle ha upplevt att ha en massa svansande hovreportrar efter sig. På den tiden högg nog skribenterna i sten (extraupplagorna tog säkert lite längre tid att ge ut då!). Idag använder man sig förmodligen av Bluetooth - kanske utan att veta att varumärket är uppkallat efter just Harald, och att logotypen refererar till hans namns begynnelsebokstäver i runor.
Kyrkan i Jelling, juli 2010.