 | |||
| "Grön mossa ler åt tidens tand och glömskan bärgar tidens hö" (Harry Martinsson) |
Även om jag är naturromantiker och nog även något lite av en naturmystiker så brukar jag vara rätt rationell när jag vandrar i skog och mark, d.v.s. jag kan njuta av fågelsång och växtlighet som en skönhetsupplevelse utan att nödvändigtvis tolka in andliga övertoner.
Men så finns det platser som jag känner viss vördnad inför. Detta stycke natur passerar jag på en av mina längre promenadslingor, och just på denna plats kan jag få en förnimmelse av att naturfolkens dyrkan av speciella stenar är högst rationell. Här finns ingen anledning att upprätta ett altare i naturen. Det står redan färdigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar